Värmlandsvete

Värmlandsvete är ett så kallat lantvete vilket innebär att det är en gammal lokal sort som inte genomgått modern växtförädling. Mer formellt är namnet ”Värmlands lantvete” men till vardags säger vi ”Värmlandsvete”, den sortens vete som odlades i Värmland förr i tiden, fram till början av 1900-talet.

Nu odlar vi Värmlandsvete på Lillerud!

Här växer värmlands lantvete.

Värmlands lantvete finns bevarat i den Nordiska genbanken där tusentals kulturväxter finns bevarade. Grobarheteten i kärnorna avtar efter några år så de gamla sorterna måste odlas regelbundet för att hållas vid liv. Nu odlar vi Värmlandsvete på Lillerud igen och bidrar på så vis till att vårt eget värmländska vete bevaras för framtiden. Dessutom ger odlingen möjlighet till människor att använda Värmlandsvete i matlagning och bakning. Det har god smak och bra egenskaper för bakning.

Från två hekto till två ton på sju år

Det var 2015 som vi fick en påse kärnor av Värmlandsvete, från genbanken via Hushållningssällskapet i Värmland. Vi började med ett par hekto och nu några år senare är vi uppe i en odlingsyta på 1 hektar och vi tröskade i år (2022) lite över två ton Värmlandsvete. De första åren var problematiska och vi vågade inte så allt utan sparade lite ifall odlingen skulle gå fel, och det gjorde den. Ett år gödslade vi för mycket och då fick vi stora problem med liggsäd. Lantvete tål alltså inte så mycket gödsel.
Hösten 2021 tröskade vi 1 ton och det var första gången kunde vi prova hur Värmlandsvete smakar! Och det smakar förstås helt underbart! Hur är svårt att beskriva, men det smakar Värmland, som Värmland smakade förr!

 

Djupa rötter och höga strån

Lantvete har djupa rötter som tar upp mycket näringsämnen ur jorden och gör kärnorna extra näringsrika. De djupa rötterna gör sorten vinterhärdig och tålig mot torka, men höga strån ger risk för liggsäd.
Värmlandsvete kan ett bra år ge 3-4 ton kärnor per hektar medan en modern sort kan ge oss upp emot 10 ton, men det är inte bara kvantitet som räknas, innehåll och smak betyder allt!

 

Tröskning av värmlandsvete.

Skörden 2022

Sommaren 2022 var alldeles lagom varm och lagom fuktig för spannmålen på skolan. Värmlandsveten på fältet nedanför svinhuset mognade tidigt. Den 12 augusti tröskades Värmlandsveten av Agnes och Johanna i klass 21L. Det blev ungefär 2 ton kärnor på det knappa hektaret. Det fina vädret i slutet av sommaren och under tröskningen bidrog till att årets Värmlandsvete har mycket bra kvalitet. Proteinhalten är på 10,6 procent och falltalet 300. Det är siffror som kan vara av intresse för den som ska baka. På ren svenska betyder det att årets Värmlandsvete har förutsättningar att ge bra bröd. Efter tröskningen har vetet torkats varsamt i vår specialbyggda spannmålsvagn. Vi sparar en del som utsäde till nästa år. Resten kommer vi att rensa, mala och använda på skolan, dessutom ska vi sälja en del.

 

Carina Wallner på Norra Sanna bageri.

Var kan man köpa Värmlandsvete?

Två bagerier har börjat använda Värmlandsvete under 2022. Det är Norra Sanna bageri strax norr om Skåre och bageriet Hjulsjö 103 i Hjulsjö utanför Hällefors. En restaurang i Karlstad, Tryckeriet kök & bar, bakar också bröd av Värmlandsvete till sina matgäster. Som privatperson kan du köpa vårt mjöl i 1-kilospåsar hos ICA Maxi Bergvik.

Höstsådd

Värmlandsvete är ett höstvete, vilket innebär att det sås på hösten och skördas året därpå. På Lillerud försöker vi så någon gång mellan den 1 och 14 september. Det är lagom i vårt klimat här i södra Värmland. Vi sår ungefär 200-220 kg utsäde per hektar. I år har vi sått Värmlandsvete på Höglunda gård i Edsvalla intill jordgubbsodlingen där. Det är Lillerudsgymnasiet som sköter växtodlingen på Höglunda.

Måste överleva vintern

Höstsådda grödor etablerar sig i marken på hösten och har nytta av det på våren då de kan växa snabbt tidigt i vårsolen. Vintern kan dock vara en känslig period beroende på hur vädret och snöförhållandena är under vintern. Isbark och blöta förhållanden kan leda till att höstsorter dör och behöver sås om på våren. Värmlandsvete har visat sig ha bra härdighet och klarar vintrarna utmärkt.

 

Robert Andersson maler vete i Ölseruds kvarn.

Robert och Simon är mjölnare i Ölserud.

Sarah bakar kanelbullar